Frågor och svar för dig som vill bygga din egen värmestation

Vi kan tillhandahålla allt du behöver, supporten och kunskapen får du på köpet, har du frågor så är du välkommen att höra av dig via mail eller telefon. Tack för alla kloka frågor, några av dessa besvaras nedan

Hur ska systemet se ut, här finns det många skolor och åsikterna varierar med kunskaper och erfarenheter, och med varierande slutresultat.

Vi får mycket samtal om problem, oftast mynnar det ut i en felaktig systemlösning och felaktiga komponenter. Återförsäljarna för värmarna är ofta bra på sina produkter men kunskapen om helheten är minst sagt varierande, det värsta är att flera av dom ger råd som är helt uppåt väggarna och du sitter sedan där med "svarte Petter"

"Gör om och gör rätt " är det enda svar vi kan ge för att få en fullgod funktion.

Vi kan alltid ta fram en systemlösning för just ditt objekt, dvs. rätt komponenter och rätt flödesschema, tveka inte att höra av dig innan du börjar bygga ditt system vi kan ge dig den support du behöver.

Det är inte alls svårt att bygga ett bra system och det behövs inga shuntar och ventiler som ska ställas om för olika driftlägen, "gör det enkelt helt enkelt"

Är det svårt att installera själv

Nej egentligen inte, men det är viktigt att man vet vad och hur man gör, att välja rätt komponenter och sätta sig in i systemfunktionen. Det krävs planering och noggrannhet, tidsåtgången varierar mycket beroende på handlag.

Hur stor värmare ska jag välja

Detta är en av grundfrågorna när det gäller vattenburen värme.

För en vanlig tresäsongers Husbil/båt så är en beräkning på ca 150-200w/kvm ( formel: L. X Br. ). ganska användbar, husbilen klarar då många minusgrader ( självklart avhängt på isolering/ventilation ). Vid gångvärmedrift kan man hämta ut ca. 0,5kw värme /hkr.

Om man vill komplettera med El-patron så är ju tillgången på ström i stolpen avgörande för storleken, vi säljer mycket av en egen modell som vi utvecklat själva och som har ställbar effektreglering 1-2-3kw för att kunna anpassas efter tillgång på ström.

En vattenvärmare jobbar bäst i "motlut" och om den går ner i dellastläge (lågfart ) så bör värmaren inte "fastna" där.

Ett vattenburet system blir aldrig statiskt i sin arbetscykel om systemet är rätt dimensionerat.

DVs; går värmaren oavbrutet och ingen riktig värme kommer så är aggregatet för litet/systemet för stort.

Om värmaren går start/stopp-start/stopp så har vi flera parametrar som kan vara felorsak, även om systemet blir varmt. Aggregatet kan vara för stort, ha för stort motstånd eller att det är luft i systemet. Vid tvåkretssystem kan det även bero på inre läckage i någon krets Ett rätt dimensionerat aggregat går i en mjuk Sinuskurva och är flexibel i sin gång beroende på energibehovet.

Vad är skillnaden på ett och två-rörsystem

Två-rörsystem är egentligen samma sak som när man kopplar batterier i batteribanken, dvs. man måste parallellkoppla batterierna (elementen) för att bibehålla spänningen ( effekten) i systemet, då är det viktigt att man håller isär plus och minus (fram/returledning i vattenkretsen)

Vi rekommenderar ALLTID två-rörsystem, det ger samma framledningstemperatur till alla förbrukare, förutsatt att effekten är tillräcklig på värmekällan, och ledningsdimensionen är avvägd. Detta gör att man kan använda alla typer av värmekällor i samma system, konvektor/Aerotemp/golvvärme/defroster/handdukstork och individuellt kunna styra flödena helt automatiskt.

I MPC-konceptet är alla dessa styrningar inbyggt i MPC-Tavlan/manöverpanelen, en del med automatik och en del med knapptryckning på manöverpanelen, inga kranar/shuntar som måste ställas om för olika funktioner.

I ett-rörsystemet svalnar systemet vartefter det passerar genom förbrukarna detta blir väldigt påtagligt om man använder aerotemprar (fläktar) i systemet. om man bara använder konvektorer (element) så blir det svårt att termostatstyra dessa eftersom vattnet bara har en kanal att gå i och en elementermostat stryper flödet till noll då termostaten är stängd. Det finns visserligen bypaskopplade element som shuntar förbi vattnet då termostaten stänger men grundproblemet kvarstår, systemet tappar effekt ju längre ut på slingan man kommer, man kan kompensera genom att öka storleken på elementen vartefter, och att använda en grövre ledningsdimension än i ett tvårörsystem.

Ska jag välja element eller fläktar, frugan vill gärna ha en handukstork- funkar ett värmegolv

I ett två-rörsystem kan du mixa hur som helst. Du kan styra temperatur och flöde i olika zoner utan påverkan av varandra.

Har hört att det tar så lång tid innan värmen kommer i ett vattenburet system

Både ja och nej. Om man bara använder konvektorer så blir systemet trögt ( långsamt ) men ger samtidigt den riktiga mjukvärmen, strömsnålt och ljudlöst med oöverträffad komfort om systemet är i balans ( helst två-rörsystem). Tyvärr svårt att få in tillräcklig mängd konvektorer för att ge rätt effekt. Konvektorer är inte vackra att se på och tar mycket plats samt tappar mycket effekt om dom byggs in för mycket.

En del system är utrustade med en eller flera defrosterfläktar som sedan leder ut värmen via luftslangar, den enda möjliga fördelen med denna lösning är hyfsat snabb uppvärmning, i övrigt fullständig katastrof, BULLRAR, drar enormt med ström och endast möjlighet att temperaturreglera i en zon, bättre att sätta in en luftvärmare.

Den mest optimala lösningen som vi ser det är en mix av värmekällor där våran nya Aerotemp MPC-soft-heat utgör basen, små inbyggnadsmått enkel montering och den går nästan ljudlöst 28dB kan dessutom centralstyras steglöst via en PWM modul samt med rumstermostat (närmaste likvärdig Aerotemp ligger på 48dB ) samt någon/några konvektorer om det finns utrymme, och kronan på verket, en handukstork i duschen/toan, kompletterat med ett golvvärmesystem så är komforten oslagbar, tyvärr är det svårt att få till golvvärmen i båtar då man ofta måste komma under durkar etc.

I husbilen är golvvärmesystem ett måste för åretruntanvändare.

Denna lösning ger en snabbare uppvärmning än ett luftburet system, tappar inte effekt i slutet av systemet som luftvärmaren gör, dessutom ett zon-reglerat klimat i hela båten och sist men inte minst det tystaste och strömsnålaste systemet på marknaden, att du får tappvarmvatten på köpet är bara en bonus, gångvärme/El-patron integreras i systemet, kort sagt det effektivaste systemet alla kategorier. Komplettera med en MPC-tavla så har du ett färdigt plug´n play system.

Vi skräddarsyr ett system för just ditt objekt, begär offert.

Ventilation då?

Bra ventilation är minst lika viktigt som ett bra värmesystem, tyvärr förbises detta allt för ofta. För att uppnå en behaglig/sund komfort så krävs det tilluft och luftcirkulation, detta gäller generellt även om vi inte pratar värme. Detta löser sig "nästan" automatiskt med en luftvärmare eftersom den blåser ju in varmluften utifrån, den har ju ett passivt flöde även om den är avstängd (om installationen är gjord så) att göra en bra ventilation är egentligen inte så svårt om man planerar lite.

Det handlar inte bara om att tillföra luft, vi ska omsätta luft för att skapa ett behagligt klimat, denna lösning kallas överluft ett passivt system som arbetar genom thermosifonverkan (självdrag)

Jag har en 25 fots båt, kan jag montera ett vattensystem i den

Ett vattenburet system är betydligt mer komplext än ett luftburet system, vi brukar säga att från 35-38 fot och uppåt gör sig ett vattenburet system bäst.

Det hänger egentligen på vad du vill ha ut av systemet och det är storleken på värmaren som avgör, den minsta dieselvärmaren ligger på 3kw och det är viktigt att systemet verkligen kan absorbera den effekten.

Men visst kan du få till ett riktigt bra system i en 25fotare.

Öppet eller slutet vattensystem?

Det öppna systemet består av ett expansionskärl på någon liter som sitter på högsta punkten i systemet detta ger vissa begränsningar i nivåskillnader på systemet, dvs det statiska förtrycket styrs i förhållande till kärlets höjd/placering i systemet.

Det slutna systemet ger mer flexibilitet av systemets uppbyggnad och tryckkärlet kan placeras var som helst i systemet, genom att förbestämma det statiska trycket kan du "lura" systemet att jobba på höjden och cirkulationspumpen tappar inte "motivationen"

i princip kan du lyfta vattnet 15m upp med ett statiskt övertryck i kärlet på 1,5bar ( 0,1bar/m )

På exp.kärlets samlingspunkt sitter även en manometer som direkt indikerar tryckfall=läckage.

Ett slutet system måste vara difusionstätt.

Det finns två viktiga parametrar att ta hänsyn för att erhålla ett balanserat vattensystem

1. Statiska trycket, dvs. nivåskillnaden i systemet

2. Dynamiska trycket, dvs. trögheten i systemet.

Ska man ha ackumulatortank och hur stor ska den vara?

Nej det undviker vi absolut, ett rätt dimensionerat/balanserat system behöver ingen "ryckutjämnare"

Dieselvärmarna idag har så snabba och känsliga regleringsparametrar, moderna aggregat jobbar i fyra steg, booster (startfasen) max-medium-låg, det finns ingen ekonomi eller strömbesparing att hämta med en ackumulatorlösning, egentligen blir effekten den motsatta eftersom vi då måste värma och ackumulera vatten, ack-tanken tar plats och väger en del, när temperaturen väl sjunkit ner till driftstart så måste värmaren betala tillbaka "skulden" och får gå onödigt länge med bl.a. värmeförluster etc. deltatalet kommer att svänga onödigt mycket och ger inte det jämna värmeflödet som är optimalt.

Om man har ett system i obalans eller en äldre typ av värmare så kan en ackumulatortank vara en kompromiss, här föreslår jag att man gör en mixtank, dvs. värmaren jobbar bara mot mixtanken och systemet hämtar/lämnar sitt vatten med en egen anslutning/pump från mixtanken, detta ger en mer harmonisk värmargång. Storlek på tanken kan ju variera, men 10-15 liter räcker gott.

Den egentliga anledningen till att ha ackumulatortank är då man kör värmaren/motorn/El-patronen för att kunna värma upp ett "förråd" av värme över natten tex. men då krävs en ordentlig buffert om det ska vara någon vits.

Vilken dimension ska man ha på vattenledningarna i systemet

Detta är en mycket viktig del av installationen, slarvar man här så får det omedelbart konsekvenser.

Man kan dela in ett värmesystem i två typer:

Hög- och lågtemperatursystem.

Vi håller oss till högtemperatursystem dvs. en temperatur från 55 gr och upp emot 75-80 gr.

Ju högre temperatur systemet jobbar i desto mindre rördimension krävs det, i en 60 fots båt kan det gå åt uppemot 60-70 meter rör så det gäller att beräkna det dynamiska förhållandet i systemet någorlunda rätt.

Liten rördimension=hög hastighet på vattnet, stor rördimension= låg hastighet, dvs det blir en avvägning mellan hastighet och tröghet för att nå optimal verkningsgrad, cirkulationspumpens flödeskapacitet är också avgörande, likaså vilken typ av ledningssystem man använder. Gummislang i ett värmesystem "bannlyser" vi. Gummislangens friktion ökar i kvadrat med temperaturen och skapar ibland så stort motstånd att cirkulationspumpen tappar "greppet" och börjar kavitera, som i sin tur skapar turbulens vilket ställer till "oreda" i flödet med oljud som följd, låter ibland som att det är luft i systemet. Dessutom så "sväller" gummislangen när den blir varm ( även om den är armerad ) vilket gör att det statiska förtrycket också faller och systemet får problem att lyfta upp vattnet på höjden.

I MPC- konceptet användes endast Pexrör med fasta kopplingar detta ger ett diffusionstätt system med mycket låg friktion. Med låg friktion så kan diametrarna i systemet minskas. Inga läckande slangklammer etc. etc.

Vad är det för skillnad på olika dieselvärmare?

Dom två vanligaste typerna är låg och högtrycksbrännare

Lågtrycksbrännaren är vanligast i fritidsbåtar/husbilar och finns i två spänningar 12 och 24 volt likström. finns från 3kw och upp till 12kw. Det som kännetecknar denna typ av aggregat är små inbyggnadsmått i förhållande till effekten, nackdelen med den "slimmade" konstruktionen gör att dom blir förhållandevis känsliga och kräver noggrann beräkning för att balansera rätt i systemet. Den normala livslängden - ca 4000-7000tim därför lämpar dom sig inte för kontinuerlig drift men går utmärkt att köra som spetsvärme ihop med en El-patron. Moderna aggregat jobbar i flera steg- Booster (startfasen) hög-medel-låg

Högtrycksbrännaren är en betydligt bastantare "pjäs" i alla avseenden

och drivs vanligen på 230v (finns även i 12/24volt ) dessa lämpar sig synnerligen väl för kontinuerlig drift 20-30000tim. är normal livslängd. Finns från 8-9kw och upp till nästan hur mycket som helst. Men storlek/vikt gör det svårare att få plats med dom.

Högtrycksaggregat jobbar bara i ett steg- full effekt.

Prismässigt är det en stor skillnad på dessa aggregattyper till fördel för lågtrycksaggregatet om man räknar KW för KW, samtidigt tar man ut betydligt fler timmar ur högtrycksaggregatet.